Ja då var det värsta över. Jag kan faktiskt helt säga med handen på hjärtat att det inte var så farligt som jag trodde. Jag har nog skrämt upp mig ganska så rejält innan operationen. Ja jag har haft ordentligt ont och har ont. Men jag kommer läka dag för dag! Här kommer min berättelse, jag gjorde en såkallad titthålsoperation på äggstockarna. 

På min operations dag så gick jag upp med ett skutt kl 4.00 skrubbade mig ordentligt med en tvål som är bakteriedödande. Åkte iväg runt 5.30 till sjukhuset. Där fick jag ett rum att byta om och sköterskan kom och gav mig ca 10 tabletter som skulle sväljas med en dl vatten, jag bara: haha detta blir intressant. Blev väldigt illamående så jag fick någon vätska mot illamåendet. Så jävla underbart! 
Efter ha väntat någon timme så blev jag sängliggandes på min brits som de körde ner till Pre operationen, där de skulle förberedda mig. Fick på mig en snygg mössa och narkossköterskan prata lungt med mig vad som skulle ske härnäst. Efter ca 30 min väntan så körde de äntligen in mig i operationssalen. Den var precis som man har sett på film, stora lampor överallt, med andra läkarinstrument, lite läskigt sen var det ca 5 personer som sa hej och berättade vad de gjorde, ena tog prover på mig, andra satte på min kropp sladar som skulle ha koll på min hjärtsekvens och annat när jag var nedsövd. Till slut fick jag en syrgasmask över munnen de sa att jag skulle andas lugnt för snart skulle jag få sömnmedel injucerat. Jag andades ca 5 andetag i masken sen var det godnatt. Helt sjukt. Vaknade upp av att någon fråga: Hur mår du Julia? 
Nu var det över! Så skönt var min tanke. 

Nu sitter jag hemma i soffan med mamma och ser film. Har varit ute på en promenad men försöker att ta det lugnt så möjligt!  (null)


Kommentera

Publiceras ej